Nyheter
15 dec 2011
God Jul & Gott Nytt år!
Vi ser mycket fram emot 2012.
Häromdagen fick vi en president, demokratiskt vald.
Moncef Merzouki är från Douz. Så säger vi här, om detta är helt sant återstår att se. En del säger att han är från Grombalia, andra säger Djerba. Mina beduiner är helt övertygade och han är från Douz. Vi får se.
Hur som helst är vi glada och tacksamma.
Ni som varit faddrar och ni som köpt boken om Dromedarer. Det har hjälpt oss mycket.
Direktflygen från Sverige startar den 10 februari och vi ser fram emot ett 2012 med fullt av ökenglada resenärer.
Ha en trevlig julhelg!!
5 maj 2011
Boken om Dromedarer är klar nu.
I vår fick jag tid över att göra klart min bok om dessa ståtliga djur.
Vinsten från den här boken om dromedarer går oavkortat åt de djur som är hungriga på grund av utebliven turism i Douz 2011.
Här kan du köpa boken:
"Dromedarer i Douz" heter den. www.adlibris.com/se/ www.bokia.se eller www.bokus.com
Direkt till boken: www.bokus.com/bok/9789197952026/dromedarer-i-douz/
Vi ser fram emot hösten och massor med turister!!!
Välkomna!
Tack till alla som vill vara fadder till en häst. Det kommer rapporter till er snart.
11 april 2011
FADDER till en häst i Sahara?
UD avråder inte längre från resor till Tunisien. Vi är mycket tacksamma för det, då det är så lugnt här. Dock, vi har inte haft några turister hos oss i vår. Nu kommer den varma perioden och det är omöjligt att vara i Sahara på sommaren. En natt går bra men inte flera dagar.
Djuren ska äta och havre är dyrt. Vi hade tio hästar, nu har vi sålt tre för halva priset, det är ont om köpare just nu. Vi har sju hästar kvar. Abdelatis häst Saad, säljer han aldrig. Min häst Mabrouk är inte heller till salu. Innan vi säljer de resterande fem hästarna så vill vi se om det finns en möjlighet att trots allt ha dem kvar ett tag till för att klara av denna svåra tid.
Det är fruktansvärt, då de varit oss trogna i alla år och de är inridna och uppfostrade för att ridas av turister från vår kultur. Att hitta lika fina hästar tar år.
Vad skulle du säga om att bli Fadder till en häst?
Det skulle kosta dig 50:- i månaden/häst.
När du sedan vill komma hit och rida så får du 500:- i rabatt + det belopp du betalt in i fadderavgift.
50 x 12 månader = 600:- + 500:- = 1100:- rabatt
Bankgiro 729-6064
Skriv Häst + ditt namn
Är det en speciell häst du vill bli fadder till så skriv hästens namn.
Du kan säga upp avtalet när du vill.
Är det något du kan tänka dig? Hör gärna av dig så berättar jag mera.
Varma hälsningar Marianne
25 jan 2011
Läget i ökenstaden Douz är ganska lugnt just nu.
För två veckor sedan var det kaos i staden. Inte bara i Douz utan i hela Tunisien.
Försökte arbeta med Leva i nuet´s nya hemsida i min takvåning och det var ett förskräckligt oljud nere på gatan. Man hade brännt polishuset, kastat sten och slagit sönder fönsterrutor i Finanshuset.
Det kittlade i näsan på mig när jag spanade ut över staden. En tjock rök kom från huvudgatan.
Tårgas?
Mopeder körde fram och tillbaka. Det är i och för sig normalt, men denna dag var det inte bara ljudet av mopeder utan också alla otroliga vrål; "UT MED PRESIDENTEN! UT MED PREIDENTEN!!!"
Jag ringde Abdelati.
Jag var kanske lite rädd.
Mest för att min granne, polisen, som bor under mig inte är så populär. Kanske skulle de bränna hans lägenhet, och då är det inte så kul att bo på ovanvåningen.
Abdelati hämtade mig och vi tog jeepen till Sahara. Där träffade jag fåraherdar och dromedarägare ute i sanden. Jag undrade om de hade hört från staden. Jo. de hade hört, tyckte det var bra, mer än så var inte deras kommentarer, sedan satte de sig ner och kokade te.
Den 14 januari reste presidenten från landet.
Folket jublade!
Beduinerna i Douz beslutade sig för att städa upp. Människorna i hela landet startade med att plocka undan alla stenar de kastat, de målade om polishuset, så att det skulle se fint ut på utsidan (inne fanns inte en penna kvar) Sedan tog några hand om bevakningen på kvällar och nätter så att folk inte skulle "passa på" och hitta på bus.
För oss har det varit ganska tufft med alla djuren. När havreaffären var stängd fick Abdealti nästan panik. Hästarna ska ha sitt havre. De bryr sig inte om Jasminrevolutionen. Vi åkte runt och försökte låna foder. Det löste till slut, men det tog tid och det blev en dyr historia.
Samtidigt passade våra dromedarer Moussa och Marhala på att rymma.
Normalt kan de vara bort 2-3 dagar utan att vi bryr oss om det. De kommer tillbaka. Men nu. Det har regnat i höst vilket innebär att det växer grönt i Sahara. Det är mums för djuren. Nu har vi efter 2 veckor, 50 telefonsamtal och många jeepfärder lyckats lokalisera dem. 6 mil bort! Abdelati har precis åkt iväg med jeepen och 3 andra beduiner. Förhoppningsvis hittar han dem idag, innan de går över gränsen till Algeriet.
När jag kom tillbaka från Sahara i fredags fick jag höra att 300 personer stått nedanför mitt hus med rökbomber och annat. Då hade fastighetsägaren gått förbi och meddelat den skrikande hopen av människor att polisen gett sig av med sin familj, ingen visste vart och att om de ville elda upp polisens möbler så kunde fastighetsägaren själv bära ner dem på gatan. Men kasta inte in bomber i min fastighet, bad han. OK, svarade beduinerna och gick därifrån. Nu är det glömt hoppas jag.
Utegångsförbudet i landet gör att jag endast kan vara korta stunder vid min dator, av den anledningen är inte hemsidan riktigt klar, samt att jag har svårt att hålla kontakt med nära och kära.
Det kommer mera.
Vi ser fram emot det nya som sker i Tunisien.
Heja Tunisien!
Varma hälsningar
Marianne